bigcitylife

Vad sämst jag är. Vad hände liksom? Älskar ju att skriva av mig bloggen, men torkan drog fasen ut. Jaha vad har hänt sen sist då? Sen jag var på Berns med andra ord, vilket nästan är 2 månader sedan.. Nollningen var då i full gång, kämpade på med skolan och med min engelska literaturbok Mintzberg och tyckte livet som universitetsstudent var allmänt svår. Högt tempo, täta tentor och ett jävla hets. Det är det fortfarande i och för sig men lägemheten är nu inte längre en byggarbetsplats utan ett hem, mitt, ett förbannat hemtrevligt sådant. Den är sådär perfekt, nästan så att jag är rädd att jag ska bli ännu mer kär i den och inte kommer vilja flytta tillbaka til New York. Fast det lär inte hända, haha ofta.

Blev en snabb hemvisit i Linkan över helgen. Jobb på högskoleprovet och tentaplugg för hela slanten. På torsdag tentar jag av redovisningen och ångesten växer med timmarna ska jag säga er. Men några timmar senare åker jag ju till världens bästa stad, åker hem känns det som, hem till the big apple. Ska shoppa mig pank, hänga med vänner, dricka chai på Starbucks, festa med alla promoter och vara som ett lim på vänner och P.

Kan ju tillägga att det första stoppet under min vecka i Nyc blir Zackys för att spendera pengar på lite Campbell skor.

Vilken kväll. Förfest här hemma och sedan Berns med Christa. Eftersom man är student och riktigt jävla snål sa vi båda att vi skulle ut gratis, vilket jag strävar efter, nu efter New York hehe. Gud vad patetiskt snål jag är. Men lugn, jag spenderar pengarna på skönhetsprylar, skor och kläder.

Kavajkillarna var så snälla så. Bjöd på hela kvällen, och Christa och jag konstaterade att vi fått en klckren kväll och fylla för endast 15 kronor. Somna gjorde jag gott runt småtimmarna.

Har tvättstugan denna morgon, och efter det måste jag storhandla. Jag skjuter upp mathandlingen för att "spara" men det funkar inte. Går runt och är småhungrig hela dagarna. Sen kommer Heddan förbi för plugg och fika. Kvällen spenderas med Christa och förberedelser inför redovisningen imorrn.

Okej. Åkte hem över helgen. Träffade Malin, spenderade tid med släkt och familj och plugg på landet såklart. Åkte tillbaka till sthlm på söndagen, monterade upp soffan och invigde den med mamma tillsammans med världens godaste pizza och mängder godis. Måndagen blidde packad. Skola från 9 till 3, hem och slänga i sig nudlar, och så sedan sittning med after beach tema kl 6. Mycket lyckad kväll men föreläsning idag klockan 8.00 var inte lika kul. Måste nog säga att den var den viktigaste föreläsningen än så länge, och ÄNTLIGEN en bra föreläsare.

Känner mig så mycket lugnare nu. Börjar förstå och hänger med. Termerna börjar sakta men säkert göra sig förstådda, och jag känner att jag fasen har tid över. Så nu är jag faktiskt lite uttråkad. Tänkte ta mig en lång promenad och sedan läsa igenom det sista för idag. Har en hög med disk jag måste plöja igenom. Sen ikväll blir det idolmys med Christa.

Hej så länge.

Shit vad tomt det kändes imorse. Morgnarna är värst. Att inte höra hundens tassar på golvet, eller att inte kunna säga godmorgon till Mam, pap eller Lussan. Somnade till Peter röst igår kväll. Älskar det, men det blir jobbigt så fort jag lagt på luren. Ska boka resa till New York nu i helgen. Helvete vad jag längtar.

Är trött som fan. Satt och pluggade med Hedvig igår. Lägenheten ser fortfarande ut som en byggarbetsplats men framåt går det. Den kommer bli gudomligt fin. Nu ska jag koka te, och dra mig mot föreläsningen. Det kommer handla om kvinnor som ledare och hur företag och organisationer mest fokuserar på män. Könsdiskriminering med andra ord. Intressant! Den röda boken nedan lämna vi hemma. Kommer bränna upp den när kursen är slut.

Ikväll är det sittnig på Cafe Opera, och imorrn kommer Mamma och Hugge.



Jag pluggar Business på Stockholm universitet. Företagsekonomi med inrik. Management och marketing.

Är helt uppe i varv! Känns som jag är överallt och ingenstans, vill göra tusen saker samtidigt. Packa, läsa kursinehållet, läsa informationsbrevet om upprop och första undervisningslektionen miljoner gånger för att försäkra mig om att uppropet veeerkligen är i övermorgon och att första föreläsninge veeerkligen är på måndag, se fram emot att träffa heddan ikväll, hoppas på att få bra faddrar, tänka på vad fan jag ska ha på mig på sittningarna, längta efter mamma som kommer imorrn, störa mig över att jag inte kan börja göra iordning i lägenheten än, sitta vid datorn, packa mer, rasta voven, äta, packa, ta en lugn minut.

Om några timmar flyttar jag upp till Stockholm. Känns faktiskt väldigt bra. Skönt att redan ha Peddan där.

Hur kan man vara så förväntansfull, så pirrig, så glad och så förbannat jäkla skräckslagen på samma gång över hur framtiden kommer ser ut. Året i New York var mitt första riktigta kapitel. Nu börjar nästa. Mitt störtsa mål är att inkludera staden så mycket som möjligt i mitt andra kapitel också. Jag har sagt till mig själv att jag ska göra min utlandstermin, min master och spendera mina lov där. Hemma. Jag börjar med delmål, så går det lättare att nå de stora målen. För det är tamigtusan inte gratis att åka dit, och nästa vecka blir jag nolla på nytt. Lever jag kanske i drömmarnas värld, med på tok för höga förväntningar på framtiden? för orealistiska mål? Jag intalar mig NEJ tills jag når målen. Jag ska hjärntvätta mig själv. Allt går ju faktiskt bara man vill.

Som en god vän sa till mig:

Obstacles are those frightful things you see when you take your eyes off your goal.

Fan vad häftigt det är att jag kan göra precis vad jag vill med mitt liv egentligen.

och man kan inte vara mer peppad på plugget än vad jag är nu.

Eftersom första gymnasieåret i New York inte räknas här i Sverige, måste lilla lussan gå om ettan igen, men 95:orna. Något som det inte jublas över här hemma direkt.

Fösta dagen hade hon i mådags, och några dagar innan det fick hon hem klasslistan. Hon springer fort som fan upp till datorn och loggar in på facebook. När jag kommer upp lite senare ligger klasslistan där, och då ser jag att hon bockat av vissa namn, lämnat vissa namn som de är, och satt en stor stjärna på vissa. Frågar såklart varför. Då ger hon mig svaret att hon kollat upp alla på facebook och att de människor som är riktigt snygga och ser vettiga ut har fått en stjärna bredvid sig, de som duger har hon bockat av, och de som ser ut som skit och som hon aldrig ens kommer titta åt har hon lämnat till ödet, ingen bock, ingen stjärna, ingenting.

Så lågt sjönk inte jag innan jag skulle börja ettan kan jag väl med glädje säga :)

Louise <3

Uppe tidigt med tuppenn två dagar i rad nu. Har ju annars kommit in i flytet att gå upp så sent som 9 flera morgnar i rad nu. Tar cyklen ner till stan och möter upp Lovisa. Jag är hungrig som fan, så det ska bli gött att sätta sig ner på Scandic hotel och njuta av deras enorma frukostbufee!