bigcitylife

Hela dagen har mer eller mindre bestått av att åka bil. Från Montreal till New York. Det tog tid, men det gick, typ.. Först gick ena hörluren till min Ipod sönder, efter två timmar gick den andra sönder, och efter tre tog även batteriet slut. Sen blev jag uttråkad och var tvungen att stanna på en mack för att köpa på mig en massa Twizzlers, som är ett typiskt amerikanskt godis som jag fastnat för. Sen stannade vi  på Donken också... Inge bra... Men nu när jag är hemma ska jag  vara nyttig...

Har precis läst Malins blogg. Jag grät. Hon var hemma i Sverige igår och tjejerna överasskade henne i Vimarka. Jag skulle ha gjort vad som helst för att få vara med just dem just igår kväll. Vad som helst. Jag kommer dö av lycka när Malin och Lovisa kommer hit ivår.

Nu är jag helt lugn i kroppen, har en riktigt bra känsla i den. Det är helt klart ute, och Manhattan är vackert upplyst framför mig. Det är ganska sjukt att jag blir så lugn av att vara mitt i smeten, av att sitta i bilen och åka längs floden, med frihetsgudinnan och Manhattan bredvid sig. Att känna ett sådant lugn för en stad som är allt annat än lugn. Det gillar jag.

Så fort jag kom hem bytte jag om till träningskläder och sprang ner till gymmet. Ställde mig på rullbandet och sprang. Det var längesen det kändes så lätt, dem första 30 minuterna var så lätta att jag nästan undrade vad som var fel. Gick av bandet när benen nästan vek sig, och när håret var mer blött än torrt. Nu är jag igång, och det känns så jävla bra.

Bilderna nedan visar den underbara frukosten jag åt i morse. Jag fattar nästan inte hur något kan vara så gott.




Godnatt Sverige. Big love. / Emma